Temperatur och nederbörd i förändring genom åren.

Statistik, och dess olika presentation är något som intresserar mig mycket, att hålla på att jobba i Excel med siffror och i det här fallet väderdokumentation för 90 år bakåt i tiden som jag lagt in i kalkylblad, och kan då få ut diagram och jämförelser precis hur jag vill ha det.

Eftersom vi har en varm och torr sommar, så tänkte jag titta i lite större perspektiv, hur det ser ut med temperaturen och dess förändring, och även nederbörden, och dess förändringar. Jag har ställt den nuvarande ”normalperioden” 1991-2020, att jämföras mot den föregående ”normalperioden” som var 1961-1990. Jag redovisar månadsvis, hur det har förändrats mellan de båda referensperioderna. Som vi ser i diagrammet så har det blivit varmare under årets 12 månaderna i referensperioden 1991-2020. Höjningen är inte lika rakt över, och det beror ju förstås på en rad olika parametrar som påverkar, exempelvis molnighet, vindar, lågtryck, högtryck med mera.

Källor: 1931-2012, SMHI:s mätstationer Blankaström och Drageryd. Fr.o.m. 2013 är det siffror från min privata väderstation.

Därefter har jag ställt de 7 första månaderna i år (2022) mot ”normalperioden” 1991-2020, för att se hur det varit så här långt i år. Då ser vi att en av månaderna (april) varit kallare än normalt. De övriga månaderna har en temperaturhöjning av olika storlek.

Källor: 1931-2012, SMHI:s mätstationer Blankaström och Drageryd. Fr.o.m. 2013 är det siffror från min privata väderstation.

Då ska vi ta en titt på den genomsnittliga nederbörden. Jag har precis som med temperaturen ställt referensperioden som vi har nu, 1991-2020, mot den gamla, 1961-1990. Procentsiffrorna i diagrammet visar hur mycket nederbörden ökat/minskat i procent i perioden 1991-2020 jämfört med 1961-1990

Källor: 1931-2012, SMHI:s mätstationer Blankaström och Drageryd. Fr.o.m. 2013 är det siffror från min privata väderstation.

Så tar vi en titt på hur det ser ut i år efter de 7 första månaderna i år (2022), och även här ställer jag jämförelsen mot nuvarande ”normalperiod” 1991-2020. Diagrammet visar vilken extrem torka vi har, ett rejält underskott dras vi med.

Källor: 1931-2012, SMHI:s mätstationer Blankaström och Drageryd. Fr.o.m. 2013 är det siffror från min privata väderstation.

Siffrorna är ju som sagt lokala, och nederbörd kan ju variera väldigt mycket på korta avstånd, men de representerar Fågelfors, och en ca 4 kilometers radie runtomkring kan man nog säga. Det som förvånar mig just med nederbörden är sommarmånadernas nederbörd. När jag var yngre en gång i tiden, så var det vanligt att vi fick värmeåskväder vid såna här värmeperioder, som vi har nu, och haft i sommar till och från. Det har inte hänt en enda gång i sommar, och överhuvud taget, så har vi betydligt mindre åska i våra trakter, jämfört med ”förr i tiden”. Man kan se på blixtradar, hur åskvädren drar upp, och när de kommer mot våra trakter, så plötsligt viker de åt olika håll. I samband med dessa värmeåskväder vi hade en gång i tiden, föll ju också stora regnmängder på kort tid, och det höll ju statistiken uppe naturligtvis.

Jag fortsätter följa den intressanta utvecklingen av detta år vädermässigt, och vi kan bara hoppas på en regnrik höst, för det ser inte bra ut med denna torka.